En nationell bild – sammanfattning av vårt arbete

Det finns i dagsläget inga nationella regleringar eller strategier att falla tillbaka på. Det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet ingår inte i högskolelagen, varken som en uppgift för lärosätena eller som en arbetsuppgift för lärarna. Men UKÄ menar att man bör betrakta utvecklingsarbetet som en viktig del av lärosätenas kvalitetsarbete och därmed som en gemensam fråga för högskolans personal och studenter.

Eftersom området är oreglerat vilar ett stort ansvar på lärosätenas ledningar att sätta ambitionsnivån och att gemensamt med lärare, pedagogiska utvecklare och studenter skapa en organisation och en verksamhet som utgår från rådande förhållanden och behov.

Nationell samlingspunkt saknas

Genom vår kartläggning har vi sett att lärosätena löser det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet olika och bilden är därför, som väntat, spretig på lärosätesnivå. Vi kunde dock tydligt se att ledningens inställning och attityd spelar en stor roll för hur arbetet med den pedagogiska utvecklingen uppfattas i andra delar av organisationen. För att lyckas väl med uppgiften ser det ut att krävas en fungerande växelverkan mellan alla berörda: ledningen, lärare, pedagogiska utvecklare och studenter.

Vi har också sett att lärosätena hittar intressanta lokala lösningar på problem. Lösningar som eventuellt kunde fungera även på andra håll om det fanns en nationell samlingspunkt som kunde planera, samordna och systematisera ett kontinuerligt informations- och erfarenhetsutbyte. På så sätt skulle man kunna dra nytta av andras ansträngningar och förstärka effekten av det lokala utvecklingsarbetet så att det blir sektorns gemensamma landvinningar. Sektorns gemensamma utvecklingsarbete kunde bli ännu mer effektivt om det dessutom fanns nationella strategier att vila mot. Sverige står idag utan såväl en gemensam nationell strategi för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet som en nationell strategi för digitalisering av den högre utbildningen och forskningen. Vi saknar också en nationell samlingspunkt som kan ta ett helhetsgrepp om och främja utvecklingen av högskolepedagogiken.

När vi blickar bakåt i tiden, genom att studera den uppsjö av uppföljningar, utvärderingar och ”testamenten” som skrivits de senaste 10–15 åren, så ser vi en samstämmig problembeskrivning och bedömning av åtgärder som behövs. I testamentet efter Rådet för högre utbildning, Att utveckla den högre utbildningen (2005), uttrycks det så här:

Givet de utmaningar högskolan står inför förefaller det uppenbart att det är nödvändigt med en nationell instans som tjänar som forum för universitetspedagogisk utveckling och forskning och som samtidigt besitter ekonomiska resurser för att stödja sådan verksamhet.

Samhällsutmaningarna som den högre utbildningen förväntas bidra till att lösa har inte blivit mindre sedan 2005. Snarare har farten i samhällets förändringsprocess ökat markant som en följd av den pågående digitaliseringsprocessen. Under uppdragets gång har det blivit tydligt för oss att en mängd viktiga satsningar görs runtom i landet för att utveckla undervisningen i den högre utbildningen. Idag bärs dock en viktig del av det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet upp av eldsjälar, informella kontaktnät och nationella nätverk, som exempelvis Swednet, Include, ITHU, Sverd och andra. Men sedan avvecklingen av först Rådet för högre utbildning (2005) och sedan Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, NSHU (2008) har det blivit svårt att få projektmedel för stora, lärosätesöverskridande utvecklingsprojekt och för forskning avseende utvecklingen av högre utbildning.

Därför har vi formulerat följande bedömningar och förslag på flera nivåer:

· Satsa på en nationell strategi för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet

· Satsa på en nationell strategi för digitalisering av högre utbildning och forskning

· Bredda Universitets- och högskolerådets främjandeuppdrag

· Stärk Vetenskapsrådets roll

· UKÄ fortsätter att granska och analysera

Läs mer om våra bedömningar och förslag

Vilka aktörer samverkar idag på en nationell nivå för att stärka den högskolepedagogiska utvecklingen på landets lärosäten? Hur ser rollfördelningen ut och vad kan förbättras?

Allt sedan Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) lades ner vid årsslutet 2008 saknas en instans för samverkan som tar ett nationellt grepp om frågor som rör högskolepedagogisk utveckling och forskning. Myndigheten arbetade huvudsakligen med att främja högskolepedagogisk utveckling, breddad rekrytering och IT-stödd distansutbildning.

Vissa delar av NSHU:s uppdrag tas idag om hand av sektorn själv, genom ett arbete som bedrivs i olika sammanslutningar. Exempelvis kan här nämnas Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning (Swednet), som verkar för att stimulera pedagogisk utveckling inom högre utbildning, nätverket Include som arbetar för breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning, och nätverket IT i Högre utbildning (ITHU) som driver frågor om pedagogisk användning av kommunikation, video, mötesmiljöer och lärplattformar. Tillsammans fyller dessa nätverk ett behov av att samarbeta över lärosätesgränserna för inspiration och kunskapsöverföring. Betydelsen av deras verksamhet är central. Trots att dessa nätverk har olika fokus på sina respektive verksamheter, har alla nära koppling till högskolepedagogik. De bidrar genom sin verksamhet till att anpassa högre utbildning till nya utmaningar och möjligheter.

Under arbetet med regeringsuppdraget har vi genom samarbete med dessa nätverk lärt oss mer om deras villkor och förbättringsförslag. Förslagen handlar främst om att samverkan bör förstärkas på nationell nivå, att såväl utveckling som forskning inom högskolepedagogik bör drivas och främjas av ett centralt organ, och att möjligheter för enskilda lärare och forskare att söka externa bidrag för större utvecklingsprojekt och för samarbete över lärosätesgränserna bör stärkas.

Hård konkurrens om projektmedel

Söktrycket var stort när regeringen år 2019 satsade extra kvalitetsmedel på distansutbildningen; totalt 10 miljoner kronor kunde sökas av universitet, högskolor och yrkeshögskolor som bedriver distansutbildning. Universitets- och högskolerådet, UHR, som administrerar satsningen, tog emot 77 ansökningar om projektmedel till en summa om drygt 59 miljoner kronor. Det är sex gånger så mycket som det fanns budget för.

Det höga söktrycket säger både något om den potential som finns och om den hårda konkurrensen om projektmedlen. Högskolepedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt har dessutom svårt att få finansiering via Vetenskapsrådet (VR). VR ger stöd till grundläggande forskning inom utbildningsvetenskap med relevans för skolans och förskolans utveckling. I dagsläget finns det alltså små möjligheter att säkra svensk kunskapsutveckling inom högskoleområdet och att finansiera forskning med relevans för utveckling av den högre utbildningen och högskolepedagogiken.

Behovet av en permanent arbetsgrupp

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har skapat en arbetsgrupp för högskolepedagogik och lärande som ska verka under två år, 2019–2020. Enligt SUHF har förbundet under en lång tid hanterat frågor om pedagogik och lärande genom tillfälliga arbetsgrupper, som behandlat en eller flera specifika frågor inom området. Ofta har grupperna sammanställt material, lagt fram förslag till åtgärder och identifierat andra närliggande frågor som sektorn skulle ha nytta av att belysa. När dessa arbetsgrupper har avslutat sitt uppdrag och överlämnat sitt resultat har det i flera fall saknats en gruppering för att arbeta vidare med materialet. Av denna anledning undersöker SUHF just nu behovet av en mer permanent arbetsgrupp för högskolepedagogik och lärande.

Läs mer om SUHF:s arbetsgrupp för högskolepedagogik och lärande

Krav från studentkårerna på förbättringar

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har flera gånger de senaste åren krävt förbättringar. Så har de till exempel 2013 i rapporten Studentens lärande i centrum framfört krav till regeringen om att ta fram en nationell strategi för att förbättra undervisningen i högskolan samt att göra en betydande nationell och strategisk satsning på högskolepedagogisk forskning och utveckling. Och 2016 lanserade SFS och Sveriges universitetslärarförbund (SULF) gemensamt fyra krav riktade till lärosätena och regeringen för att driva frågan om bättre villkor för högskolepedagogik. Kraven presenterades under ett gemensamt seminarium i Almedalen: Maxad högskola – hur maximerar vi lärandet? SFS och SULF vill bland annat att alla lärare ska få pedagogisk utbildning, att pedagogisk skicklighet ska värderas högre när tjänster tillsätts samt att regeringen tillför mer resurser och följer upp förutsättningarna för akademiskt lärarskap.

Systematisk process för samverkan på nationell nivå

Utifrån vårt arbete med regeringsuppdraget är det vår bedömning att det, vid sidan av tydliga prioriteringar och satsningar på lärosätesnivå, finns en stor efterfrågan på riktade forsknings- och utvecklingsmedel på nationell nivå. Det finns även behov av en stabil nationell struktur som främjar den fortsatta utvecklingen av högre utbildning och det högskolepedagogiska arbetet samt underlättar kontinuerliga erfarenhetsutbyten och informationsspridning.

För att uppnå detta krävs en intensivare och effektivare samverkan, men också tydlig ansvarsfördelning, mellan olika verksamheter och aktörer i sektorn – inklusive UKÄ. Vi ser framför oss en systematisk samverkansprocess med utgångspunkt i nationella strategier och i internationella överenskommelser, exempelvis de europeiska utbildningsministrarnas gemensamma kommunikéer.

Det handlar sammanfattningsvis om att få igång en systematisk process på nationell nivå med tydliga roller och ansvarsfördelning, samt en långsiktig planering mellan främjande, stärkande och granskade instanser.

Kartläggningen, där lärosätena fick beskriva hur de arbetar med den pedagogiska utvecklingen, har vi delat in i sex analysområden. Här är en kort sammanfattning av innehållet. Hela kartläggningen når du på länken nedan.

· Systematiken är en utmaning när pedagogisk utveckling ska bidra till högskolans verksamhet

· Många lärosäten omorganiserar sitt högskolepedagogiska utvecklingsarbete

· Lärosätena värderar pedagogisk meritering olika

· Högskolepedagogisk utveckling innebär nya roller för studenter och lärare

· Brett utbud av pedagogisk kompetensutveckling och kollegialt lärande på lärosätena

· Samarbete pågår på många olika områden

Till Lärosätenas beskrivning – en kartläggning

Här kan du ladda ner två textdokument vi satt samman för vår redovisning till regeringen. I övrigt redovisades uppdraget digitalt som en webbrapportering.

• Ladda ner: En nationell bild – uppföljning av det pedagogiska utvecklingsarbetet. Sammanfattning av vårt arbete samt UKÄ:s bedömningar och förslag Pdf, 432.6 kB.

• Ladda ner: Lärosätenas beskrivning – en kartläggning Pdf, 662 kB.