Lärosätenas beskrivning – en kartläggning

UKÄ gjorde en enkät till lärosätena för att få kunskap om deras arbete med högskolepedagogisk utveckling.

Den här frågan ställde vi:

• Beskriv hur lärosätet arbetar med högskolepedagogisk utveckling och bifoga de policys och styrdokument som stödjer detta.

Frågan skickades till alla statliga universitet, högskolor och konstnärliga högskolor och till ett urval av enskilda utbildningsanordnare. Av 43 lärosäten svarade 40. Det ger en svarsfrekvens på 93 procent.

Vi har analyserat svaren efter sex temaområden. Du ser dem som rubriker i listan nedan. Under varje rubrik finns dels en kort sammanfattning av analysen, dels en länk till det fullständiga dokumentet. Längst ner på sidan hittar du en pdf där alla sex analyserna finns samlade tillsammans med en beskrivning av hur vi har arbetat.

Vi frågade också lärosätenas rektorer vilka som är de stora framtidsutmaningarna där högskolepedagogisk utveckling kan spela en roll. En sammanfattning av rektorernas svar finns under rubriken ”Framtidsutmaningar”.

Systematiken en utmaning när pedagogisk utveckling ska bidra till högskolans verksamhet

I sina beskrivningar gör drygt hälften av de 40 lärosäten som har svarat en koppling mellan högskolepedagogisk utveckling och det interna kvalitetssäkringssystemet. Det är dock inte alltid tydligt hur högskolepedagogisk utveckling ingår eller hur lärarnas pedagogiska kompetensutveckling säkerställs i systemet. Ett trettiotal lärosäten har styrdokument där högskolepedagogisk utveckling finns med, varav en handfull har tagit upp särskilda styrdokument om pedagogisk utveckling. Knappt hälften av lärosätena visar lärosätesgemensamma mål för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Några få lärosäten beskriver en hel cykel som består av mål, uppföljning, analys och att nya mål ställs upp baserade på analysen. Drygt en tredjedel av lärosätena visar på ett systematiskt arbetssätt där högskolepedagogisk utveckling ingår som en del av en uppdrags- eller ansvarskedja.

De svårlösta frågorna inom detta analysområde handlar främst om hur arbetet med pedagogisk utveckling kan bli mer systematiskt och ytterligare bidra till hög kvalitet i utbildningen.

Läs hela dokumentet om hur lärosätena arbetar systematiskt med pedagogisk utveckling Pdf, 342.3 kB.

Många lärosäten omorganiserar sitt högskolepedagogiska utvecklingsarbete

Relativt många lärosäten uppger att deras högskolepedagogiska utvecklingsarbete huvudsakligen är centralt organiserat. Det är vanligt att ha en centralt placerad enhet med en eller flera anställda personer med uppdrag att erbjuda högskolepedagogisk utbildning, konsultation, stöd och att driva utvecklingsprojekt. Ett flertal lärosäten nämner att de inom de senaste åren har ändrat organiseringen av, och/eller uppdraget för sitt högskolepedagogiska arbete. De anställda i den högskolepedagogiska utvecklingsverksamheten är ofta pedagogiska utvecklare och undervisande personal, och lektorer är relativt vanligt förekommande. Ett antal lärosäten beskriver att de utöver personalresurserna använder sig av pedagogisk infrastruktur, i form av lärsalar och lärplattformar, för att driva utvecklingsarbetet. Svårlösta frågor för området organisation är bland annat kontakten mellan ledning, högskolepedagogisk enhet och kärnverksamhet samt stabilitet och kontinuitet i organisationen.

Läs hela dokumentet om hur lärosätena organiserar sitt pedagogiska utvecklingsarbete Pdf, 228.4 kB.

Lärosätena värderar pedagogisk meritering olika

Av 40 inkomna svar uppger ungefär 20 lärosäten att de har lärosätesgemensamma krav på högskolepedagogisk utbildning (eller motsvarande) för anställning. En majoritet av dem skriver att de följer SUHF:s rekommendationer om behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, som omfattar minst 10 veckors heltidsstudier eller 15 högskolepoäng. Ungefär hälften av dem som ställer krav på högskolepedagogisk utbildning tillåter att den som anställs uppfyller kravet inom ett eller två år. Några av lärosätena beskriver hur de underlättar kompetensutvecklingen för den som anställts utan att uppfylla behörighetskravet. Omkring 15 lärosäten beskriver ett pedagogiskt meriteringssystem – ofta finns det för att belöna duktiga lärare och uppmuntra till pedagogisk utveckling. Vanligtvis används en modell med två nivåer: meriterad lärare och excellent lärare. Vid en handfull lärosäten innebär utnämningen en ekonomisk belöning. Några lärosäten beskriver hur de särskilt meriterade lärarna tas tillvara i, eller förväntas bidra till, lärosätets strategiska arbete och verksamhet på lärosätesgemensam nivå.

Svårlösta frågor inom området pedagogisk meritering handlar till exempel om statusskillnaden mellan utbildning och forskning, tid för pedagogisk kompetensutveckling samt bedömning och erkännande av pedagogiska meriter.

Läs hela dokumentet om hur lärosätena värderar pedagogisk meritering Pdf, 238.1 kB.

Högskolepedagogisk utveckling innebär nya roller för studenter och lärare

Vi har undersökt hur lärosätena arbetar med förnyade roller för studenter och lärare utifrån förhållningssätten studentcentrerat lärande och akademiskt lärarskap. Vår kartläggning visar att de flesta lärosäten arbetar med studentcentrerat lärande i någon del av sitt pedagogiska utvecklingsarbete, oftast i samband med kvalitetssäkring av utbildning eller som strategiskt mål för utbildningen på lärosätet. Vidare visar vår kartläggning att en tredjedel av lärosätena arbetar aktivt med förhållningssättet akademiskt lärarskap och att detta görs på tre huvudsakliga sätt: i lärosätesövergripande strategier, genom stödjande och främjande verksamhet från en högskolepedagogisk enhet, eller som del av pedagogiska meriteringssystem. En svårlöst fråga för området nya roller för lärare och studenter är att brist på resurser på vissa håll hindrar en omsättning från teoretiskt perspektiv till praktik.

Läs hela dokumentet om nya roller för studenter och lärare Pdf, 249.4 kB.

Brett utbud av pedagogisk kompetensutveckling och kollegialt lärande på lärosätena

Vi har undersökt hur lärosätena arbetar med pedagogisk kompetensutveckling, kollegialt lärande och andra utvecklingsfrämjande aktiviteter. Vår kartläggning visar att nästan alla lärosäten erbjuder sin undervisande personal någon form av gemensam kompetensutveckling i högskolepedagogik, oftast genom kurser, konferenser och konsultativt stöd från den högskolepedagogiska enheten. Relativt få lärosäten utlyser centrala medel till pedagogiska utvecklingsprojekt, och ännu färre har rutiner för att sprida projektens resultat i verksamheten. Inte många lärosäten nämner heller pedagogiska pris som en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet. Många lärosäten använder olika former av kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte för att utveckla pedagogiken. En svårlöst fråga för detta område är lärarnas möjligheter och incitament att ta del av det breda utbudet av aktiviteter för kompetensutveckling och lärande.

Läs hela dokumentet om kompetensutveckling och kollegialt lärande Pdf, 233.4 kB.

Samarbete pågår på många olika områden

Sammanlagt har ett tjugofemtal av 40 lärosäten nämnt att de på något sätt samarbetar med andra lärosäten om högskolepedagogisk utveckling. En del av samarbetena är regionala, andra rör en viss fråga, t.ex. digitalt lärande, eller är professionsrelaterade. Ett fåtal har konkretiserat vad samarbetet bidrar med till den egna högskolepedagogiska verksamheten eller tagit upp mervärdet av att samarbeta med andra. Svaren visar att många av lärosätena ingår i olika typer av nätverk som de anser arbetar med högskolepedagogiskt utveckling.

De svårlösta frågorna handlar framför allt om en stor efterfrågan på nationella resurser till samarbete inom högskolepedagogisk utveckling för att hitta lösningar på samhällsutmaningar, utveckla utbildningen och utbyta erfarenheter. De handlar om huruvida samarbete mellan lärosäten skulle kunna underlätta utvecklingsarbetet på områden som är gemensamma (t.ex. digitalisering), göra det mer resurseffektivt och bidra till en högre kvalitet i utbildningen.

Läs hela dokumentet om hur lärosätena samverkar kring pedagogisk utveckling Pdf, 226.3 kB.

Vilka framtida utmaningar ser lärosätena?

När lärosätena listade sina främsta framtidsutmaningar utkristalliserade sig sex tydliga områden. De utmaningar som ojämförligt flest lärosäten tar upp är digitaliseringen och breddad rekrytering, eller breddat deltagande. Ungefär hälften så många tar upp livslångt lärande. Ett tiotal lärosäten identifierar hållbar utveckling, statusskillnaden mellan utbildning och forskning samt internationalisering som viktiga framtida utmaningar där högskolepedagogisk utveckling kan spela en betydande roll.

Utöver dessa sex utmaningar kan ett par framträdande teman urskiljas, nämligen följande:

· Hög kvalitet i utbildningen och högskolepedagogisk utveckling.

· Behov av nationella insatser för att stödja högskolepedagogisk utveckling och forskning på området.

Läs hela dokumentet om framtidsutmaningar Pdf, 320.7 kB.

Här kan du ladda ner hela kartläggningen som en egen publikation.

Ladda ner kartläggningen i sin helhet Pdf, 662 kB.