Våra bedömningar och förslag

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, presenterar här ett antal förslag och bedömningar som vi hoppas ska skapa stabila förutsättningar för att stärka lärosätenas högskolepedagogiska utvecklingsarbete.

I korthet handlar våra förslag om en mer systematisk samverkan myndigheter emellan och ett tydliggörande av våra roller. Hur hänger våra respektive roller ihop och hur kan vi genom god samverkan och planering ömsesidigt stärka sektorns utveckling?

Som en följd av lärosätenas självständighet finns en risk för att frågor som till exempel det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet, och även andra frågor kring vilka det finns behov av nationell samling, fragmenteras över tid genom att insatser och aktörer inte samordnas och drar verksamheten i olika riktningar. Därför efterfrågar vi en nationell strategi för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet som kan visa på en gemensam riktning och verka som en samlande kraft för sektorns eget arbete.

Även om våra bedömningar och förslag här presenteras under olika rubriker så är de menade att verka som en helhet och förstärka effekten hos varandra.

Vi menar att den högre utbildningens kvalitet skulle stärkas om det fanns en nationell strategi för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. En gemensam strategi skulle kunna ge riktning och sätta upp mål för universitet och högskolor och därigenom verka som en samlande kraft för sektorns eget arbete.

Det ligger emellertid inte inom UKÄ:s ansvarsområde att utveckla en sådan övergripande strategi eller nationella riktlinjer för lärosätenas arbete med den högskolepedagogiska utvecklingen. Vår bedömning är därför att lärosätena bör samla sig kring ett arbete med en gemensam strategi eller utvecklingsplan för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Möjligtvis skulle ett sådant arbete kunna ledas av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Under vårt arbete har vi också identifierat en del svårlösta frågor som inte ligger inom myndighetens ansvarsområde. Dessa vill vi gärna föra vidare till sektorn så att lärosätena har möjlighet att arbeta vidare med dem. Det står klart för oss att det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet berör många aktörer inom sektorn och att det därför kräver en god samverkan.

Av den orsaken tänker UKÄ i mars 2020 anordna en (virtuell) samverkanskonferens tillsammans med SUHF:s arbetsgrupp för högskolepedagogik och lärande där tillfälle ges att gemensamt diskutera nästa steg. På det viset vill vi bidra till högskolepedagogikens fortsatta utveckling. Förhoppningen är att UKÄ:s kunskaper om den övergripande nationella bilden kan komma till nytta för sektorn.

Den nationella digitaliseringsstrategi som regeringen fattat beslut om utgår från visionen om ett hållbart digitaliserat Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå dit har regeringen ställt upp delmål som bland annat rör moderniseringen av det svenska utbildningsväsendet.

För två år sedan, 2017, beslutade regeringen om en nationell strategi för skolväsendet. Skolverket har därefter fått i uppdrag att främja skolväsendets digitalisering. En jämförbar nationell strategi för digitalisering av högre utbildning och forskning saknas ännu i Sverige, men finns exempelvis i Norge där man utvecklat en Strategi for digitalisering i høyere utdanning og forskning 2017–2021.

UKÄ bedömer att en nationell digitaliseringsstrategi behövs även för högre utbildning och forskning och att det är angeläget att en sådan utarbetas. Högskolepedagogiken bör tas med i strategin eftersom den har stor betydelse för att kunna bedriva en högre utbildning som är anpassad till dagens behov. Det gäller allt från tillgång till högre utbildning, ett livslångt lärande och hållbar utveckling, till bred rekrytering, breddat deltagande, samt internationalisering.

Vi föreslår därför att en digitaliseringsstrategi för högre utbildning och forskning utarbetas av Utbildningsdepartementet i samarbete med relevanta och berörda aktörer. Hur effekterna av strategin ska följas upp och utvärderas bör också ingå i arbetet.

UKÄ föreslår att Universitets- och högskolerådets (UHR:s) främjandeuppdrag även ska omfatta främjande av den högskolepedagogiska utvecklingen.

UHR bör bland annat sprida information och goda exempel på hur lärosäten arbetar med högskolepedagogisk utveckling. Vidare bör UHR vara en samlande kraft och ett forum för erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer i sektorn på nationell nivå. Rollen kan innebära att även ta fasta på analyser och bedömningar som UKÄ gör i sin verksamhet och, utifrån dessa, stödja den fortsatta utvecklingen.

Regeringen bör därutöver ge UHR i uppdrag att fortsätta och utvidga arbetet med att administrera och utlysa utvecklings- och projektmedel för att stärka den fortsatta utvecklingen av den högre utbildningen och av högskolepedagogiken. UKÄ:s förslag syftar till att tillgodose de behov i sektorn som synliggjorts. Behovet bedöms bland annat bestå av en ökad nationell samordning. Ett breddat främjandeuppdrag i kombination med sökbara projektmedel, skulle skapa förutsättningar för större och innovativa utvecklingsprojekt samt säkerställa att nätverk, som exempelvis Swednet, Include, och ITHU, kan bedriva sin verksamhet.

För dessa ändamål bör UHR tillföras särskilda medel. Vi bedömer att det behöver skjutas till 20 miljoner kronor årligen i en långsiktig satsning för att dela ut projektmedel och stötta nationella nätverk.

UKÄ föreslår att Vetenskapsrådet (VR) får i uppdrag att stärka kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden för det högskolepedagogiska området.

Därför föreslår vi att den utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag kompletteras, alternativt förtydligas, så att kommittén även ger stöd till grundläggande forskning med relevans för utvecklingen av den högre utbildningen. Detta skulle även innebära en förstärkning av den utbildningsvetenskapliga kommittén med högskolepedagogisk kompetens.

UKÄ föreslår även att regeringen ger VR i uppdrag att inrätta en forskarskola inom högskolepedagogik. För att långsiktigt förstärka basen för nationell högskolepedagogisk forskning behöver det utbildas 10–20 doktorander per år under fem års tid till en kostnad av en miljon kronor per år och per doktorand. Det kan jämföras med en liknande forskarskola för lärarutbildare som kostar 70 miljoner kronor per år. För detta uppdrag bör VR tillföras särskilda medel.

UKÄ ser därutöver ett behov av en riktad satsning på högskolepedagogisk forskning i form av stöd till projekt. Även för detta uppdrag bör VR tillföras särskilda medel.

Vår slutsats är att ovanstående förslag leder till en förstärkt bas för nationell högskolepedagogisk forskning. Därmed skulle statusen för högskolepedagogiken höjas generellt i Sverige.

UKÄ:s vision är att säkra Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Därutöver följer vi upp och analyserar utvecklingen i högskolesektorn.

Det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet som bedrivs vid universitet och högskolor är en viktig del av kvalitetsarbetet, och därmed av intresse för myndigheten. Redan idag granskar UKÄ hur lärosätena utvecklar utbildningarna och hur de säkerställer att utbildningen utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Detta görs inom ramen för UKÄ:s kvalitetssäkringssystem. Den kunskap och det material som skapas av kvalitetssäkringsprocessen kan komma att användas av UKÄ till fortsatt granskning eller fördjupad analys av de insatser som görs på lärosätena för att förbättra utbildningarna.

Därutöver har vi under arbetet med regeringsuppdraget identifierat några intressanta områden som vi kan följa upp i särskild ordning, som exempelvis kvaliteten i den högskolepedagogiska kursverksamheten, möjligheten till ömsesidigt erkännande av pedagogiska meriter, arbetet med bedömning av pedagogiska meriter samt karriärvägar baserade på pedagogiska meriter.