Fler vägar till vårdyrken
Nu presenterar vi våra förslag för att underlätta för yrkesverksamma inom vården att läsa en högskoleutbildning om de saknar en sådan. Redan i dag finns en flexibilitet i utbildningssystemet som erbjuder flera olika vägar, men det finns också hinder som försvårar för individen.
I januari 2021 gav regeringen Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillsammans med Myndigheten för yrkeshögskolan och Skolverket i uppdrag att kartlägga och analysera hur olika utbildningsformer kan bidra till vårdens kompetensförsörjning. Våra resultat visar att det finns ett stort intresse hos de yrkesverksamma undersköterskorna att börja studera. I en enkätundersökning med 1 570 svarande angav drygt fyra av tio att de är intresserade av att börja studera på högskolan. Möjligheten till studiefinansiering och att kunna välja utbildningsupplägg är viktiga förutsättningar för valet att studera vidare. Vissa vill läsa på deltid, andra på heltid, många på distans och andra på campus.
De främsta hinder som försvårar studier är tillträdessystemet för högre utbildning, utbildningarnas upplägg och tillgången till studievägledning och information. Meritpoängsystemet missgynnar personer med en vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå. Andra hinder handlar om möjligheter som visserligen finns i systemet men inte används i någon större omfattning. Exempelvis kan ökad antagning via alternativt urval underlätta för yrkesverksamma att hävda sig i urvalet. I dag ges hälso- och sjukvårdsutbildningar inom högskolan huvudsakligen som campusutbildning på heltid. Utbildningarnas upplägg motsvarar alltså inte de yrkesverksammas efterfrågan.
Utbildningssystemet är flexibelt men samtidigt komplext. Komplexiteten gör att information och individuell studievägledning blir mycket viktigt. Det är viktigt för alla som vill läsa på högskolan, men särskilt för yrkesverksamma som saknar en naturlig kontaktyta till utbildningssystemet och därmed den tillhörande studievägledningen.
Utvalda förslag i korthet:
- Information om vägar till vårdyrken bör ingå i en sammanhållen nationell information som inkluderar förutsättningar för omställning och utbildningsmöjligheter inom olika ämnesområden och på olika utbildningsnivåer.
- Tillträdesutredningens förslag att avskaffa systemet med meritpoäng bör tas vidare. Lärosätena bör också oftare använda alternativt urval.
- Universitets- och högskolerådet bör få uppdraget att skapa en nationell digital organisation för validering av reell kompetens. Utöver det bör arbetet med validering både för behörighet och tillgodoräknade samordnas.
- Några lärosäten bör få i uppdrag att utveckla utbildningsupplägg som är anpassade för yrkesverksamma, inklusive att utveckla möjligheten att genomföra VFU nära hemorten för distansstudenter.
- Informationen på lärosätenas webbplatser om olika möjligheter att bli behörig bör förbättras, exempelvis genom validering av reell kompetens och motsvarandebedömning.
Våra förslag presenteras i sin helhet i kapitel 9 Sammanfattande slutsatser och förslag i rapporten Fler vägar till vårdyrken.