Fokus forskarutbildning
I temaprojektet Fokus forskarutbildning undersöker vi forskarutbildningen ur olika aspekter. Vi studerar studenternas intresse för forskarutbildningen i Sverige, lärosätenas dimensionering av forskarutbildningen och samhällets behov av forskarutbildade.
Trots att lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat betydligt har forskarutbildningens omfattning inte ökat under de senaste 10 åren. Och andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning har minskat samtidigt som forskarutbildningen i Sverige i hög grad rekryterar internationellt. Vad det här beror på undersöker vi i temaprojektet.
Temaprojektets publikationer
Fokus forskarutbildning – ny kunskap från UKÄ:s temaprojekt
Universitetskanslersämbetet har under flera år undersökt den svenska forskarutbildningen. Nu kommer en samlad rapport där det ingår flera undersökningar som belyser forskarutbildningen ur olika perspektiv
Läs analysen Fokus forskarutbildning – ny kunskap från UKÄ:s temaprojekt Pdf, 1.3 MB.
Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen
Totalt 7 080 utländska doktorander avlade doktorsexamen under åren 1998–2012. 64 procent av männen och 58 av kvinnorna hade lämnat Sverige tre år efter examen. Andelen som lämnar Sverige varierar mellan de olika forskningsämnesområdena. Teknik hade lägst andel medan lantbruksvetenskap och veterinärmedicin hade den högsta andelen som lämnar Sverige.
Läs analysen Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen som pdf. Pdf, 371.6 kB.
Halverad andel som påbörjar en forskarutbildning
Andelen i den svenska befolkningen som börjar på en forskarutbildning senast vid 30 års ålder har minskat. Andelen var som högst 1,6 procent bland de som var födda 1975-1978. Men under de senaste tio åren har den halverats.
Läs analysen Halverad andel som påbörjar en forskarutbildning som pdf. Pdf, 283.9 kB.
Hur värderas en forskarutbildning?
Forskarutbildning verkar sällan löna sig ur ett individuellt inkomstperspektiv. Forskarexaminerade som grupp har visserligen relativt höga inkomster. Men det är inte stora skillnader i löneinkomster för jämförbara personer utan forskarutbildning. Detta gäller oavsett examen och vilken sektor eller vilket län personen arbetar inom.
Det finns dock vissa undantag. Resultatet tyder på att det kan löna sig att disputera inom medicin och hälsovetenskap.
Studien visar också att de med examen på forskarnivå trots allt har en positiv löneutveckling i förhållande till jämförelsegruppen.
Läs rapporten Hur värderas en forskarutbildning? som pdf. Pdf, 1.5 MB.
Forskarutbildade på en föränderlig arbetsmarknad
De forskarutbildade är relativt ojämnt fördelade på den svenska arbetsmarknaden. Högst är andelen inom kunskaps- och forskningsintensiva näringsgrenar, inom näringslivet och inom staten. Bland de yrkesverksamma har andelen forskarutbildade kvinnor och andelen som genomgått en forskarutbildning utanför Sverige ökat under den senaste tioårsperioden.
Vad kostar forskarutbildningen?
UKÄ har nu tagit fram en ny modell för att skatta kostnaderna för forskarutbildningen och de var 13 miljarder kronor 2019. UKÄ:s beräkningar visar också att kostnaden legat på ungefär samma nivå sedan 1999, trots att lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat betydligt under tidsperioden.
Läs analysen Vad kostar forskarutbildningen? Pdf, 629 kB.
Efterfrågan på forskarutbildade högst inom universitet och högskolor och vården
Efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft ökade under det senaste decenniet och sedan 2015 har antalet annonser från universitet och högskolor ökat i förhållande till övriga branscher. Utöver universitet och högskolor är efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft högst inom regionerna och inom forskningsintensiva storföretag. Bland de större företagen annonserade AstraZeneca och Ericsson efter flest forskarutbildade.
Trendbrott: fler utländska doktorander stannar
En stor del av utländska doktorander i Sverige lämnar årligen landet efter doktorsexamen. Men nu visar nya uppgifter att andelen som stannar ökar. För första gången sedan 1990-talet är det nu över hälften som stannar. Vad som kommer att hända efter de skärpta kraven i utlänningslagen ger inte analysen svar på.
Läs analysen Vanligast att utländska doktorander arbetar inom högskolan Pdf, 1.6 MB.
Röster om forskarutbildningen
Intresset för forskarutbildningen stort och antalet sökande har ökat de senaste tio åren. Det är fler utländska sökande än svenska, men en högre andel av de svenska antas. Det är några av resultaten i den nyutkomna rapporten Röster om forskarutbildningen där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har intervjuat åtta lärosätena om deras syn på forskarutbildningen.