Temaprojektet kompetensförsörjning

Det nu avslutade Temaprojektet Kompetensförsörjning belyste frågor som rör relationen mellan högre utbildning och arbetsmarknad samt framtidens kompetensförsörjningsproblem.

Temaprojektets publikationer

Högskolans roll för livslångt lärande - en analys av äldre högskolestudenter 1995-2018

I 2020-års forskningspolitiska proposition föreslår regeringen att det i högskolelagen anges att lärosätena i sin verksamhet ska främja ett livslångt lärande. En ny studie från UKÄ visar att äldre studenters högskolestudier i hög utsträckning bidrar till kompetensförsörjningen inom vården och skolan. När vi studerat flöden mellan olika typer av yrken efter kvalifikationsnivå indikerar resultaten också att de äldre studenternas högskolestudier i många fall leder till en karriärutveckling för individen.

Så använder studenterna högskolan

Traditionellt tänker man sig kanske den typiska högskolestudenten som en relativt ung person som börjar studera på ett program, tar examen utan dröjsmål och sedan ger sig ut på arbetsmarknaden. Men det svenska högskolesystemet är ovanligt flexibelt och omfattar studenter med olika studieavsikter. Med den här studien har vi velat komplettera den bild av hur studenterna använder högskolan som vår ordinarie uppföljning ger. 

Kartläggning av lärosätenas uppdragsutbildningar

Lärosätena erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar. Dock kan utbudet variera beroende på de områden som lärosäten har utbildning inom. Detta är på grund av att lärosäten får bedriva uppdragsutbildning bara om den knyter an till sådan högskoleutbildning som de har examensrätt för. Detta resulterar i att breda lärosäten med fler undervisningsområden erbjuder ett bredare utbud av uppdragsutbildningar jämfört med specialiserade lärosäten.

Läs rapporten Kartläggning av lärosätenas uppdragsutbildningar som pdf. Pdf, 532.9 kB.

Lönepremie för högskolestudier

Lönepremien i Sverige är positiv. Det betyder att en högre utbildning lönar sig inkomstmässigt i de flesta fall. Arbetsmarknaden ger alltså ett kvitto på att det lönar sig att genomgå en högre utbildning. Vår studie visar även att kvinnor har en högre lönepremie för högskoleutbildning jämfört med män.

Läs rapporten Lönepremie för högskolestudier som pdf. Pdf, 871.6 kB.

Inkomster fem år efter examen

Olika examina från högskolan leder till väldigt olika inkomster. Fem år efter examen hade 25 procent av de med examen från läkarutbildningen inkomster över 600 000 kr per år medan bara 2 procent av de med examen från arbetsterapeututbildningen hade inkomster över 400 000 kr per år.

Det finns också en tydlig skillnad i inkomster bland män och kvinnor som tagit samma examen. Kvinnor hade lägre inkomster på alla undersökta utbildningar.

Utbildningar som leder till höga inkomster är inte nödvändigtvis mer populära. Det finns flera utbildningar som hade mycket lågt söktryck men som ändå ledde till höga inkomster. Det tydligaste exemplet på detta är högskoleingenjörsutbildningen.

Läs analysen Inkomster fem år efter examen som pdf. Pdf, 814.5 kB.

Studenternas rörlighet inom Sverige – en fördjupning

Denna fördjupning visar att vid samtliga lärosäten stannar fler än 70 procent av de regionalt rekryterade studenterna kvar i lärosätenas län efter examen. Men det finns stora skillnader mellan lärosäten i vilken utsträckning de nationellt rekryterade studenterna stannar. Framför allt är det nationellt rekryterade studenter som läst vid ett lärosäte i en storstadsregion som bor kvar i lärosätets län efter studietiden.

Analysen visar också att många av de studenter som flyttat i samband med studier flyttar tillbaka efter examen och bidrar då till kompetensförsörjningen i sin hemregion.

Läs analysen Studenternas rörlighet inom Sverige – en fördjupning som pdf. Pdf, 801.9 kB.

Studenternas rörlighet inom Sverige

53 procent av studenterna vid Sveriges lärosäten är regionalt rekryterade. De kommer från de regioner som lärosätet ligger i. 61 procent bosätter sig i lärosätenas hemregioner efter examen. Trots att det är ett flöde av högskoleexaminerade till storstadsregionerna bidrar lärosätena till den regionala kompetensförsörjningen genom ett inflöde av examinerade även till övriga regioner i landet.

Kvinnor på lärar- och sjuksköterskeprogrammen och män på högskoleingenjörsprogram rekryteras i särskilt hög grad regionalt och bosätter sig också i hög utsträckning i lärosätenas hemregioner efter examen.

Läs analysen Studenternas rörlighet inom Sverige som pdf. Pdf, 569.2 kB.

Framtidens behov av högskoleutbildade – Genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035

Denna rapport, som utgår ifrån prognoser om framtida brist på högskoleutbildade inom bristyrken, illustrerar de utmaningar lärosätena står inför när det gäller dimensionering och rekrytering. Rapporten ger också en bild av den situation de offentliga verksamheterna kan komma att ställas inför. De 15 yrken som är analyserade i rapporten är bristyrken inom den offentliga sektorn som till exempel grundlärare, ämneslärare, yrkeslärare, specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

Läs rapporten Framtidens behov av högskoleutbildade – Genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035 som pdf. Pdf, 731.8 kB.